Hejsan svejsan alla glada!Vincent ligger och sover i vagnen vilket är extremt skönt för annars brukar han alltid va vaken och vilja äta när vi åker buss.Men jag är iallafall super glad för nu kan jag ju blogga lite samt koppla av lite grann innan vi är framme i Sthlm där vi sen ska åka och träffa min moster och mormor och morfar. :-) Nu igentligen så hade jag velat vara hemma och sova ända fram till kl 11 för så länge brukar Vincent sova :-) vilken underbar son jag har ! :-) hihi Nu ska jag logga ut för nu ska vi kliva av vid tekniska högskolan :-) puss puss

Klockan va 22:15 när jag kände av den allra första värken som höll i ca två minuter, fy i f*n säger jag bara, så ont har jag aldrig haft det i hela mitt liv. "trodde jag ja innan förlossningen kom" .Aja, iallafall så höll det på och kom till och från med ibland en timmes mellanrum eller trettio minuters mellanrum, men sen vid tre tiden på tisdags morgon så hade jag såna värkar att jag nästan ville hoppa ut och ner ifrån balkongen! Och då hade jag värkar med tio minuters mellanrum.Undertiden som värkarna höll på så vankade jag fram och tillbaka här hemm i lägenheten, jag hade så enormt tråkigt att jac började "prata" med mina katter som heter Theodore och Uffe, haha dom är väldigt speciella för om man tittar dom i ögonen och pratar så pratar dom tillbaka. HahaMin Karl kunde ju inte hjälpa mig vid det här tillfället för han sitter häktad just nu fortfarande vilket är synd för han missade ju sin sons föddsel men jag är ändå lite glad att han missade den för jag vet att jag inte skulle ha varit snäll mot honom! Aja tillbaka till smärtan, hahaEfter ett tag så ringde jag min mamma och frågade henne vad jag skulle göra och hon sa att jag skulle ställa mig i duschen, MEN.... Det hjälpte inte ett skit... Så jag gick till sängen och radade upp en hel del kuddar mot sängramen och försökte sova lite, det funkade och jag fick sova i ca trettio minuter innan jag vaknade av ännu starkare värkar.Resten av natten fram till klockan nio på morgonen så ringde jag min farmor och frågade om hon hade tid att köra mig till BB för jag orkade inte med smärtan längre, så efter en timme då kom hon och hämtade mig och körde mig till BB.Väl vid BB så vart jag undersökt av barnmorskan och hon sa att jag bara hade öppnat mig två cm!... Jag ringde mamma och berättade att jag va på BB så efter ca två timmar senare så kom mamma till mig och höll mig sällskap. Utan henne så hade jag fan inte klarat av allt som jag snart ska berätta. Efter ca en timme senare så hade jag så pass ont att jag bad om bedövning men jag var inte öppen så pass mycket för att kunna få epedural så jag fick pröva akupunktur, men det tog bara bort lite ut av smärtan men jag vart lite avslappnad också men efter trettio minuter så försvann all värkan, så jag provade lustgas men det funkade inte häller för jag visste inte när jag skulle anda in skiten så jag andades alltid in när värken redan hade börjat.Efter ett liter tag ca fem minuter så bad jag eller snarar skrek att jag ville ha epedural nu! Så barnmorskan kollade hur mycket jag hade öppnat mig och det visade sig att jag bara hade öppnat mig ca fem cm , men även fast det är för lite så såg dom som tur är hur ont jag hade så dom tillkallade narkosläkaren så jag kunde få epedurale . :-) Sen kan jac lova er att då kändes det som att jag va i himmelen :-) haha jag fick vara uppe och promenera en hel del och vid nästa kontroll dom gjorde för att se hur öppen jag va så va jag öppen sju cm och vid kontrollen efter det så va jag öppen tio cm, men det va en liten kant som gjorde det svårt för Vincents huvud att komma förbi så efter ett tag så fick barnmorskan trycka bort den samtidigt som jag krystade så att hans huvud kunde komma förbi. Nu hade även bedövningen börjat släppa så jag började få tillbaka känseln och det gjorde ont som satan! Nu efter ca åtta timmar senare höll jag fortfarande på och krystade och till slut så när halva hans huvud va ute så fick jag panik och krystade ut honom utan att jag hade värk vilket ledde till en liten bristning. Så kl va tjugoen minuter över ett på onsdags morgonen den 29:e februari. Haha min son kommer fira sin föddelsedag var fjärde år haha billigt blir det iallafall haha nej men jag och Karln min har kommit överäns om att han ska få fira sin föddelsedag den första mars :-) Sådär nu vet ni hur det gick för mig när jag födde min son! :-) puss